Känner mig så sorgsen
Är inte duktig på att skriva här, men i dag måste jag nog....
Läste på en blogg om en mamma som förlorade sin lilla son, han släppte sin mammas hand och sprang iväg, precis då kom tåget!
Tänker på min lilla Hugo han är oxå 4, han smiter oxå iväg:-(
På ett ögonblicks sekund kan allt bara vända och hela livet blir aldrig mer sig likt!
När Vanna var bebis och svävade på gränsen, det var dom mest fruktansvärda dagar i mitt liv, men ändå så fanns det ett litet hopp.... Det hoppet har inte dom .... Dom kommer aldrig mer få se sin lilla son springa iväg igen, aldrig få snusa på hans hår eller smeka hans lena kind..... Jag gråter, vill att deras sorg ska försvinna, att tåget aldrig skulle kommit just då. Det finns inget logiskt i att ett litet barn ska få tas ifrån sin familj!
På ett ögonblicks sekund kan allt bara vända och hela livet blir aldrig mer sig likt!
När Vanna var bebis och svävade på gränsen, det var dom mest fruktansvärda dagar i mitt liv, men ändå så fanns det ett litet hopp.... Det hoppet har inte dom .... Dom kommer aldrig mer få se sin lilla son springa iväg igen, aldrig få snusa på hans hår eller smeka hans lena kind..... Jag gråter, vill att deras sorg ska försvinna, att tåget aldrig skulle kommit just då. Det finns inget logiskt i att ett litet barn ska få tas ifrån sin familj!
Mina tankar är hos hans familj <3
Kommentarer
Trackback
